Kristoffer siktar på karriärbyte efter två produktiva år på vår yrkesutbildning i spelutveckling

Ett givande kunskapsutbyte med klasskamraterna, skickliga lärare och ett smörgåsbord av spelutvecklingens olika discipliner. Där har ni några av faktorerna som fick Kristoffer Warnberg att stortrivas på vår utbildning i spelutveckling. Efter två års studier är siktet inställt på en karriär i spelindustrin.

– Bästa sättet att beskriva utbildningen är som en genväg till att bli indiespelutvecklare. Under utbildningens första år fick vi prova på alla olika discipliner, såsom programmering, skapa 3D-modeller, grundläggande narrativ och ljud. Andra året fokuseras undervisningen mer på projekt där vi har fått möjlighet att specialisera oss på något eller några områden som vi tycker är särskilt roliga, berättar Kristoffer Warnberg entusiastiskt.

Vilka styrkor har utbildningen?

– Den största styrkan är just att först få möjlighet att prova på alla olika områden och sedan välja att specialisera sig. Det ger oss möjlighet att både utforska allt nytt och att hitta vad vi brinner för och grotta ner oss extra i det. Det blir det bästa av två världar i samma utbildning.

Vad har du gjort innan du började studera här?

– Jag har gjort lite allt möjligt. Jag arbetar till vardags som högskolebibliotekarie, men har skrivit och publicerat rollspel, driver ett litet podcastproduktionsbolag och har sysslat mycket med historieberättande och narrativ i olika former, säger Kristoffer.

Varför tog du beslutet att satsa på just detta?

– För ungefär tre år sedan blev jag medveten om att jag hela livet sagt “någon gång skulle jag vilja arbeta med dataspel”, men aldrig tänkt på det som en faktisk väg framåt. Så när jag väl blev medveten om att det både var något jag brinner för OCH att det finns utbildningar i det, så fanns det inga andra alternativ än att ta steget och satsa på att ombilda mig och försöka mig på ett karriärsbyte.

Hur vill du beskriva Lars och Henrik som lärare?

– De lär ut på väldigt olika sätt och båda har sina styrkor. Lars, som ansvarar för första året, fokuserar mer på att ge oss en introduktion till de olika disciplinerna. Henrik kastar oss in i den djupa delen med stora projekt där hela klassen deltar och gör ett spel tillsammans under flera månaders tid, förklarar Kristoffer.

Vad är det bästa med deras sätt att undervisa?

– Kombinationen av deras två lärostilar gifter sig särskilt bra över tid. Utan Lars introduktion till alla ämnen hade Henriks metod att låta oss fokusera på stora projekt blivit överväldigande. Att ha stora projekt redan första året hade nog blivit för mycket, men det hade inte heller funkat att köra hela utbildningen på samma sätt som Lars introducerar saker under första året. Det är kombinationen av de båda lärostilarna som gör utbildningen till vad den är i dag.

Kan du beskriva hur du har utvecklats som spelutvecklare?

– Jag har fokuserat mycket på att fördjupa de kunskaper jag redan hade sen tidigare, särskilt på design och programmering. Jag har också lärt mig väldigt mycket om processen att göra spel, från idé till färdig produkt.

Vad tycker du om Birka folkhögskola generellt?

– Jag tycker Birka fångar andan i vad en folkhögskola ska vara. Kurserna anpassas efter deltagarna, det är lätt att göra sin röst hörd och det blir en hel del gemenskap mellan de olika programmen. Jag har exempelvis lärt känna flera av deltagarna som läser på de olika musikutbildningarna och stämningen på Birka uppmuntrar verkligen att lära känna varandra över gränserna.

Hur har du utvecklats som människa av att studera här?

– Främst skulle jag säga att jag har fått möjlighet att både dela med mig av det jag kan och lära mig av mina klasskamrater. Det är ett evigt utbyte av kompetenser där vi lär av varandra och hjälps åt att utvecklas. Vi har många i klassen som redan innan utbildningen var väldigt duktiga på sina områden och alla är inbjudande med att dela med sig av sin kunskap, berättar Kristoffer.

Till vilka skulle du rekommendera utbildningen?

– Till alla som är nyfikna på att lära sig göra spel, oavsett tidigare bakgrund. Men också till dem som redan känner att de behärskar en disciplin, men som vill antingen fördjupa sig extra i den eller prova på någonting nytt.

Vilka planer har du efter utbildningen?

– Drömmen är ju att starta en egen spelstudio. Jag och en klasskamrat har pratat lite om det och med lite tur kan vi göra den drömmen verklig. Mer konkret just nu blir det dock att gå tillbaka till biblioteksjobbet medan jag söker jobb inom dataspelsindustrin. Men vi lär nog starta en spelstudio på hobbynivå tillsammans i alla fall. Och vem vet, kanske är det den studion som utvecklas till mitt heltidsjobb framöver?